toppbild

Behandling med DiMetylSulfOxid (DMSO)

Den vanligaste behandlingen vid ledinflammation (synovit/kapsulit) på denna klinik är injektion av dimetylsulfoxid (DMSO) i leden. Nedan följer en redovisning av FAKTA eftersom det florerar många fördomar om DMSO.

KORT HISTORIK: 1953 började DMSO användas inom industrin. Man hade då funnit den intressanta egenskapen att substansen löste sig både i vatten och olja. Man kunde således göra fett vattenlösligt vilket sedan dess används i många produkter.1961 började Dr Jacobs från Oregon Health Sciences University i USA att studera de farmakologiska egenskaperna hos DMSO. Han fann snabbt flera unika och intressanta medicinska egenskaper hos DMSO. Bland annat den antiinflammatoriska egenskapen som idag definierats som förmågan att neutralisera de hydroxylradikaler som bildas och förstör vävnaden vid inflammation. Långt senare fann man att det var just hydroxylradikaler som i stor mängd bildas vid ledinflammationer. Eftersom substansen kunde absorberas genom huden var den första användningen vid ledinflammation utvändig aplicering. Man blandade ofta DMSO med kortison. Eftersom man får en vitlöksmak i munnen då man fick DMSO på huden kallades denna lösning för ”löksoppa”.

FöREKOMST I NATUREN: Dimetylsulfoxid är som ovan sagts en i naturen förekommande substans. Den ingår i växternas svavelomsättning och utgör tillsammans med svavelhaltiga aminosyror och biotin (ett svavelhaltigt vitamin) en stor del av det biologiskt tillgängliga svavel som betande djur får i sig. Det svavel som förstör vår miljö (svavelsyrligt regn) är inte biologiskt tillgängligt. Vi människor får i oss DMSO (och därmed det viktiga svavlet) framförallt då vi äter färska grönsaker. Alla däggdjur inklusive människor bildar dessutom DMSO i grovtarmen och både vår och hästarnas urin innehåller en del DMSO. Svavel i form av DMSO är således en livsviktig substans. Naturens eget kortison och antibiotika.

FYSIKALISKA EGENSKAPER: Dimetylsulfoxid är en vätska med en rad unika egenskaper. Den löser sig i både vatten och olja, den stelnar redan vid +16 grader, den passerar igenom alla kroppens cellmembran inklusive hud och hjärnan, den har antibiotiska egenskaper (dödar bakterier) och den har kraftigt antiinflammatoriska egenskaper likvärdigt kortison.

Det som också ofta sägs om DMSO är att den skulle vara cancerframkallande. Detta är dock INTE sant.

ERKÄNDA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN - MÄNNISKA: DMSO används på människor framförallt vid en speciell form av infektion av urinblåsan (interstitiell cystit). Denna typ av cystit trotsar all annan behandling utom med DMSO. Vanligast är att man instillerar DMSO lösning direkt i urinblåsan (vanligast i Sverige). Men det förekommer också att man låter patienterna dricka DMSO lösning (ffa i USA). Behandlingen pågår ofta i flera veckor.

Ett annat godkänt och ofta brukat användningsområde i USA (där motståndet från myndigheterna varit störst) är för förvaring av transplantationsorgan i väntan på transplantation. Man kan alltså inte se några skadliga effekter på något så känsligt som ett inre organ utanför människokroppen.

För den som vill veta mer om DMSO och användning på människor rekommenderas DMSO Information Center (på engelska)

ERKÄNDA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN - HÄST: 1) Utvändigt som liniment är en vedertagen användning som praktiserats och rekommenderats av ”alla”. Ofta blandas DMSO med t ex kortison eller andra liniment. 2) Vid allvarliga skallskador då man fått en svullnad i hjärnans hinnor ges DMSO intravenöst som rent livräddande behandling. 3) Vid det allvarliga tillstånd som infektion i en led utgör (t ex efter ledbehandling, ledoperationer eller sår som punkterat leden) anser många forskare och experter att DMSO är att föredra vid behandling. Observera skillnaden på ledinflammation (inga bakterier) och ledinfektion (med bakterier). 4) Vid akut fång som ju kännetecknas av blödningar i hovarna menar flera forskare att DMSO både lindrar symtomen och minskar risken för framtida problem i form av kronisk fång.

BEHANDLING AV LEDINFLAMMATION-VETENSKAP: Expertisen i Sverige är oeniga om huruvida det finns vetenskaplig grund för användandet av ledinjektion med DMSO vid synovit/kapsulit (utvändig användning anses OK liksom vid ledinfektion enligt ovan). Det finns emellertid 3 viktiga vetenskapliga studier på just ledinflammation hos häst som visar dels att det är ofarligt men också att det finns positiva effekter med ledinjektion av DMSO. Dessa studier är gjorda 1989 samt 1991. Varför dessa vetenskapliga fakta inte blir accepterade av vissa experter i Sverige är oklart eftersom andra experter anser ”bevisen” för vetenskapligt stöd för behandlingen fullgod.

BEHANDLING AV LEDINFLAMMATION-ERFARENHET: Även om experterna är oense om den vetenskapliga delen används DMSO i led vid ledinflammation av många veterinärer. Enigheten är stor om nyttan. Man har en snabb effekt vilket gör att hästen kan motioneras tidigt i rehabiliteringen, man har extremt få biverkningar och substansen är billig till skillnad från flera andra preparat. Enbart på denna klinik har ca 20 000 leder behandlats. Till skillnad från kortison så får hästar som behandlats med DMSO slaktas eftersom karenstiden för slakt är 0 dygn. Liksom för andra ledpreparat utom kortison gäller dock 14 dygns karenstid för tävlande (kortison har 28 dygn).

BIVERKNINGAR: Som sagts ovan är biverkningsfrekvensen låg vid ledinjektion med DMSO. Den vanligaste negativa effekten är ömhet och värme vid injektionsstället. Detta har sannolikt att göra med den hudblödning som alltid uppstår i samband med nålsticket och inget att göra med DMSO i sig. Vi rekommenderar därför att man rör på hästen redan behandlingsdagen (ut och går med hästen) och inte bara släpper in den i boxen då man kommer hem.

Vid all ledpunktion finns risk för infektion (att bakterier följer med nålen eller medicinen in i leden). Vissa preparat som PSGAG (se annan länk "Antiinflammatorisk behandling av ledinflammation") underlättar för bakterierna att etablera sig i leden. Denna biverkning kommer ofta 3-4 dygn efter behandling. Vid ledbehandling med DMSO, med sina bakteriedödande egenskaper, är denna typ av biverkning ovanlig. Men helt riskfritt att injicera i leder är det inte ens med DMSO.

Hyaluronsyrepreparat ”tuppkam” lider ofta av problem med kontaminering av allergena substanser (så kallade endotoxiner). Dessa endotoxiner kan ge upphov till snabbt insättande biverkningar i form av ömmande svullna leder. Dessa reaktioner kommer ofta snabbt efter behandling (inom 1 dygn). Risken för denna typ av biverkning minskar om leden samtidigt behandlas med kortison. DMSO lider inte av denna orenhet och har ju i sig kortisonliknande egenskaper varför denna typ av komplikation helt saknas.

FUNDERINGAR OCH ANDRA SANNINGAR

Vissa veterinär inom den veterinära sfären har således tagit ställning mot användandet av DMSO i leden vid aseptisk ledinflammation hos häst. Bristande dokumentation har då anförts som argument för detta. Man kan inte annat än förstå Luis Pasteur då han upptäckte att det var mikroorganismer som gjorde att kött ruttnade. Hans kollegor skrattade åt honom och när han bad dem titta i hans mikroskop för att bli övertygade sade de att det tänkte de sannerligen INTE göra!!! Ännu värre är de kollegor som säger till andra att inte använda DMSO vid ledinflammation men sedan själv gör det.

Låt oss ta ett exempel från humansidan. Acetylsalisyra är den mest använda antiinflammatoriska substansen för smärtlindring hos människa. Man har under mer än 30 år ansett att smärtlindringen uppstår genom en blockering av smärtcentrum i hjärnan. På senare tid har detta dock kommit att framstå som osant. Det tycks istället vara en annan mekanism (blockering av prostaglandinsyntesen) som ligger till grund för smärtlindringen. Men vad spelar detta för roll för den enskilde användaren! Det fungerar ju trots allt oavsett hur. Samma sak gäller för DMSO. Man har i vedertagna vetenskapligt genomförda försök visat hur DMSO fungerar. Man har även visat att det fungerar vid aseptiska ledinflammationer hos häst. Men vad vet man vad som kommer fram om 30 år?.